Kringresande föl och hundra djur

Igår möttes jag och Dan av en märklig syn när vi åkte in till Bristol. Det var två vagnar dragna av hästar och en minibuss som sakta tog sig fram på A38 söderut. Vi tittade på varandra och ryckte på axlarna. Wtf?

När jag kom hem senare såg jag att de stannat med hela sin karavan vid macken här bredvid. Det var antagligen för att det var mörkt och de behövde vila. De var dock fortfarande kvar imorse, och Emma ringde mig när jag kommit upp från stallet och sade att hon sett att de haft ett föl med sig. Det är kalla vindar och fölet hade inte haft något täcke, så jag tog och kollade om några av våra täcken som vår förra ponny Jimmy brukade ha fanns kvar.

Jag hittade tyvärr inget utetäcke men två stycken stalltäcken, så jag stuvade dem i bilen och stannade till på macken. Med mina täcken i famnen så gick jag fram till karavenen och möttes av en trevlig kvinna i medelåldern. En liten flicka på kanske 2-3 år tultade omkring i en smutsig rosa overall kring dem. I en van satt det en man och det låg en hund under en av vagnarna.

Jag frågade om de behövde något täcke till sitt föl och hon blev jätteglad och ropade på sin dotter som kom ut ur en annan vagn. Hon var klädd i en skjorta och ett par skumt mönstrade tights. Tillsammans så tog vi och testade om täckena passade. Fölet var ett svart och vitt skäck, så gulligt att jag dog lite, och inte alls skygg. Det stod där så snällt men såg lite skeptiskt på vad vi gjorde. En annan av deras hästar tyckte jag var intressant och kom och hälsade.

Täckena passade och de tackade så hjärtligt för dem. Det kom ut en tjej i kanske 12-årsåldern likaså. Jag frågade vart de kommit ifrån och vart de skulle. Tydligen hade de rest från the Midlands och skulle ner till någon vän söderut för vintern.

Vi pratade lite om vädret och hur det var att ha en sådan alternativ livsstil, och det var väldigt intressant att höra.

Så himla häftigt!