Tuesday, 22 September 2009

UK.

Jag gillar England valdigt mycket. B'ham ar bra.
Min resedagbok

Monday, 14 September 2009

On my way.

God morgon!

Luleå Airport är typ HELT dött och jag var lite onödig som tog en tidig flygbuss "just in case" för jag har typ 45 minuter att fördriva nu... tur att jag har med mig min dator och TUR att den fungerar <3 Den säger att jag har 1:27h kvar av sitt batteri men jag gissar på att det dör inom en halvtimme, det r så det brukar vara.

Jag har tagit med mig en massa fika som blev över från gårdagen i mitt handbagage och jag undrar om det ser skoj ut för de som sitter i säkerhetskontrollen och kollar igenom röntgen. "Jahapp.. här kommer det två burkar muffins och chokaldbollarm jaja.." :') Eller de kanske åtminstone blir lite sugna :D

Om allt går som det ska så landar jag 11:49 i sthlm. Sen tar det typ en miljon år att ta sig hem för jag tänkte vara billig och åka kommunalt. Dock får vi se om jag väl ids det när jag är framme (A)

Senare idag kommer det folk och ska födelsedagsfika hemma hos oss i Sickla, yey! Jag måste försöka få bukt med min packning med. Varför känns det som om jag enbart packar these days? :') haha.

Puss på er, nu ska jag lyssna på Rise Against och drömma om Californien.

21.

Så det är såhär det känns att vara 21? Det känns som 20 bara mer ensamt. Ensamt för att människor jag älskat åkt hem. Det har gått och lagt sig. De finns inte hos mig längre med sin fysiska gestalt. De finns i mina tankar, i mitt bröst, i mina tårar.

Jag vill inte sitta och deppa, vill inte sitta och tänka på hur mycket jag kommer sakna alla, vill inte tänka på hur ensamt stunder kommer bli här framöver. Jag tänker inte heller göra det men jag tänker embrace the feeling of it for a while bara för det är en sådan underbar grej att vi människor känner saker. Jag går hellre igenom ett totalt djävla mörker än att vara likgiltig till saker.

Idag hade jag folk jag älskar och tycker om över på fika och senare film. Det var helt undebrart.
TACK. TACK SOM FAN för att ni finns. Ni gör mig så glad, så himla himla glad.

Nu ska jag ta tag i mitt liv, svälja ner klumpen i halsen och gå och lägga mig för imorgon åker jag till Stockholm igen.
Jag älskar er.

Saturday, 12 September 2009

Dear Maria, count me in.

God morgon!

Jag måste slå av datorn, jag får INGENTING gjort när jag sitter här! det är ju helt crazy. Det är som när man gick gymnasiet och satt på msn när man pluggade fast ett steg längre.

Jag skaffade mig nyss Spotify Premium och det känns som ett riktigt bra val. INGEN REKLAM! 8D

Igår var jag med pojkarna från Rock am Ring-campet, drack öl och gjorde dumma saker som vi alltid gör. Det var otroooligt trevligt åtminstone. Ett plus var att det var nära att ccykla hem imorse också ;)

Nu ska jag slå av datorn och göra någonting vettigt.
puss

Wednesday, 9 September 2009

I aint missing you at all.

Luleå är som gamla vanliga Luleå. Jag har inte ens varit här ett dygn men är så bekväm man kan bli må jag säga. Min säng är the top, alltså bäst, helt enkelt bäst.
Igår var jag hos Diabolica med min dator och vi höll på med den i typ FEM TIMMAR utan att lyckas installera om windows. BRÅKDATOR. Vi ska fortsätta idag och förhoppningsvis lyckas det. Vi har liksom kommit några steg på vägen åtminstone.

Om en vecka flyttar jag till England, DET om någonting är crazy. Dock hemskt fun.
Jag ska försöka börja packa ner lite saker jag tror att jag kan behöva nu.. ^^

Just det, jag har tagit blodprover idag också, ska till tandlökaren senare och på fredag till hjärtläkaren. Får jag inte svininfluensan av att vistas såhär mycket i vården klarar jag mig nog rätt bra :D hah.

åh, ja, det med, jag saknar visst folk. Väldans..
puss
ps. The Ueed är bäst (jag har fått min biljett till London nu :D)

Monday, 7 September 2009

Utsidan måste tvättas.

God kväll,
Idag vaknade jag hemma hos Simon och när han pallrade sig iväg till skolan gick jag de tjugo metrarna hem till mig för att spela Zelda. :) I think I got the best deal out of that, don't you?

Jag var ute och sprang en sväng idag men ramlade och skrapade upp händerna, vad straffade mig gud för där liksom? Jag höll sedan på att svimma när jag stod i duschen efteråt och fick sätta mig ner flera gånger. Det är antagligen blodtrycket som spökar.

Daniel kom hem vid tre och vi spelade lite Zelda innan vi gick och handlade. Vi tog hämtpizza på vägen hem och harhaft kalasmiddag. Jag mår dock inte riktigt hundra i kroppen så jag kunde inte äta så mycket. Jag känner mig typ skakig, har ont i magen och mår lite illa. I sure hope att det går över snart. Vi har sett en film som hette "up" som faktiskt var riktigt kul. Det är en ny Disneyfilm så... Då har man ju lite förväntingar.

Jag ska sova alldeles strax. Jag åker till Luleå imorgon och ska bara packa min väska klart och ordna med allt. Det känns som dessa veckor och kommande är enbart planering, planering och planering.

So pray, We go our own way

Saturday, 5 September 2009

Getting out but getting in?

God eftermiddag,
Jag sitter i Huskvarna hos Skunken just nu och lekar runt mpå internet medan hon duschar. Jag kom hit igår och vi har inte gjort så mycket mer än typ chillat och försökkt hitta vägar in i USA.

JAg och Skunk villö flytta till USA nästa höst, San Francisco närmare bestämt och det är då INTE det lättaste at tordna kan jag berätta. Vi är nu inna på at tåka dit och plugga eftersom det verkar lönlöst att försöka ordna ett green card.
Nåväl, vi har iaf hiottat ett universitet i SIlicon Walley som verkar riktigt riktigt nice. Ni ska vi bara ordna med allt praktiska och skit.
Det kan hända att vi hamnar i KAnada också för det var mycket lättare :') haaha..

Snart åker jag till UK omg omg :O
Nu ska jag lyssna på The Bled. Puss

Thursday, 3 September 2009

Vote 3OH!3


Pojkarna i 3OH!3 är ju helt underbara :')

Take me back, take me back to... Hollywood

Jag har ju ännu inte skrivit klart om min USA-trip så jag tänkte att jag lika gärna kan göra det här i min ensamhet, bitter på livet och ledsen över min dator. Det hade varit enklare med bilder till men Hanna har fortfarande dem. Förhoppningsvis får det mig anyhow på bättre humör!

THURSDAY 20TH OF AUGUST:
Vi vaknade upp i vårt privet room på Venice Beach Cotel, sjukt nöjda över att inte behöva vakna upp hos Chris och hans kompisar.
Eftersom vårt Cotel bara hade en natt tillgänglig för oss packade vi våra saker(som vi nu var vana att göra efter en natt) och satte dem på The Venice Beach Hostel istället. Det var bara around the corner, bokstavligt, så det var inte alls särskilt farligt. Vi fick dessutom direkt checka in trots att vi var så pass tidiga.

Det tog en stund att hitta rätt busshållplats där buss 33 eller 333 skulle gå mot Downtown/Union Station men tillslut satt vi på rätt buss. Det är galet billigt att åka buss i Los Angeles; $1,25! Man betalar inte för mycket dock. Resan tog en timme och sätena var så hårda att vi lika gärna hade kunnat sitta på golvet.

Union Station är en station där tunnelbanan, tågen och bussarna går från. Hanna var förvånad att LA ens hade tunnelbana :') hehe. Den sträckte sig dock inte alls särskilt långt så skulle man någonstans fick man ändå ta buss tillslut.
Vi hämtade ut våra Amtrak-biljetter till San Diego när vi lika gärna var på stationen. Det var så smidigt att vi nästan trodde det var ett skämt, då vi var så inställda på att allting skulle fucka upp sig.

Efter att vi köpt ett tunnelbanekort som räckte hela dagen begav vi oss ner i tunnelbanesystemet. Vi åkte den röda linjen till Sunset/Vermont och tänkte att därifrån kan vi gå om vi bara köper en karta...

...Typ en timme och ett starbucksbesök senare i den stekheta solen kommer vi till de första stjärnorna på Hollywood Boulevard. SÅ stort är Los Angeles, nej, det är ÄNNU större. Det är så stort att du inte klarar dig utan någonting som rullar! Jag hade fördragit en cool bil eller longboard.
Stjärnorna var maaassssor och jag gav snabbt upp min plan att hitta Johnny Depps. Vi hittade en hel rad andra, bland annat Michael Jacksons som någon hade lagt blommor vid. Medan vi var där var det några kändisar around vi inte kände igen, men helvete vad folk trängdes för att fotografera och få autografer. Medelåldern var dock låg så det var nog en barnkändis eller nåt.

På vägen hem mot Santa Monica där vi skulle inhandla lite saker stannade vi förbi Hot Topic. Jag köpte Nevershoutnever's LP och Hanna handlade halva affärens skivor.

Det tog oss en timme tillbaka till Venice och Santa Monica. Vi tog och gjorde hennatatueringar och Hanna kollade på longboards. Hon köpte dock ingen. Vi köpte lite souvenirer och skit innan vi bestämde oss för att dra till shoppingkvarteret vi studerat på kartan. Vi behövde en adapter för kamerans batteri var stendött.
Inne på Brookstone hittade vi the six piece adapter kit som räddade vår resa. Tack Brookstone.
Vi åt middag där också, kinesiskt som de tog överpris för men gott var det! Sedan strollade vi tillbaka till Venice igen och funderade på hur vi skulle spendera vår sista natt på den underbara stranden. Vi skulle ju nämligen till San Diego dagen efter.

Stranden lockade alltför mycket och vi traskade ner i mörkret mot vattnet. Visst, kanske inte det man borde göra på en sådan osäker plats, men klockan var inte särskilt mycket. Vi stod och lyssnade på havets lugnande sång och såg vågorna slå in, ibland nästan över våra fötter. Längre bort lyste Santa Monica med sitt parisehjul och på andra sidan hade vi Venicepiren.
Vi satte oss tillslut ner mot väggen uppe på utedäcket av en life guard-hytt. Eftersom vi nu hade vårt six piece adapter kit från Brookstone skämde vi bort oss med The Divine bland annat från Hannas mobil. Det var mys.

Mitt i musiken kommer det tre figurer ner till stranden. Vi betraktar dem men säger ingenting utan sitter kvar och lyssnar på musiken. Det är två killar och en tjej som verkar runda under fötterna.
Efter en liten stund kommer en av killarna fram till oss och frågar om vi är ryska. Vi säger att vi är svenskar och han pratar på en stund. Tjejen kommer sedan fram till oss, hon heter Catherine tror jag, eller Kathleen eller liknande. Jag och namn :') hon frågar vad vi gör här i los angeles och berättar att hon äger en studio. Hon säger även att vi inte borde vara ute så sent kring Venice. Det är inte de vuxna man ska akta sig för utan för streetgangsen fullt av kids.
Jag och Hanna berättar att vi ska till San Diego dagen därpå för Warped Tour och hon blir uppigasen över det. Hon känner visst folk som ska jobba där och vill att vi ska komma in backstage. Hon get oss namn vi ska uppge i grindarna och ringer sin kompis och vi tackar och tar emot. It's a long shot but why not? Vad är oddsen att vi ens stöter på någon när vi sitter där liksom?

Innan det blir alltför sent säger vi hejdå till vår nya bekantskap och beger oss till hostelet för att sova innan det var dags att kliva upp vid fem för att åka till San Diego.

Venice har sin charm, verkligen. Los Angeles är så stort att man inte riktigt kan beskriva staden med samma ord. Det är sådan skillnad på att traska runt i Hollywood och på Venice. Jag skulle vilja ha MYCKET tid att utforska staden på för den är spännande. Dock med sin baksida. Det finns mycket som kan hända i en sådan stor stad som dessutom är en av världens mest kriminella.

You know me, I aint no cloudy weather, when the sun don't shine I'ma make it better.

Goodbye lover.

FML. Min dator är pajj, FUCK. Jag skulle kunna svära i femton meningar till men låter bli. Jag orkar inte :( Jag har lipat halva dan över detta och har en klump i magen.
Jag kan inte åka till England utan dator ju, Då dör jag.... plus alla fina saker jag har på den, saker som betyder så mycket för mig.

Sen när är det ok att ha sådana starka känslor för någonting tekniskt? Men min Fawkes är min fawkes <3 Och han är krasslig :( Som tur är har jag duktiga datordoktorer i Luleå som ska se om de kan få fram ett vaccin snabbare än det som dröjer för svinis.

FML.
Tur att Used finns på spotify.

Wednesday, 2 September 2009

We go OUR OWN way.

God eftermiddag,
Jag har just kommit hem från min (som det ser ut nu) sista jobbdag i Sverige. Strange.
Allting har gått så fort sedan jag kom hem från USA att det känns som jag knappt landat. Det känns dock överlag bra.


Om 14 dagar åker jag till Somerset, UK för att börja jobba. Det känns WICKED och overkligt. Dock så otroligt spännande!
Det finns mycket jag kommer sakna här hemma. Det känns som jag just "kommit in" i sthlmslivet och umgänget här nere, men jag kommer inte vara borta för en evighet så det är inte direkt som om jag klipper av några band. Jag testar bara mina vingar... :) Det är dock så grymt irriterande att jag just träffat på människor jag så gärna skulle vilja lära känna bättre, umgås med och be around. Men jag får tvinga dem till the UK eller någonting spännande ;)

Nu ska jag lyssna på Artwork som jag gjort konstant sedan jag fått ner det. The Used är bäst.

Joo, på fredag åker jag till Skunk btw <3 blir borta över helgen. Jag åker till Luleå på tisdag och återkommer på min födelsedag den 14e. Det är kalas i Sickla då, skicka ett mess om ni vill komma och fira mig! Jag fyller ju USA. (21)


We were taught to kneel and bow our heads.
I tried simply standing up instead.

Tuesday, 1 September 2009

The end that you deserve.

Jag diskar som om det inte fanns någon framtid. Dessutom topless (eller okej, med bh) med mitt 3OH!3-headband på. Herrejestandes vad jag måste se cool ut.
THE USED's NYA ALBUM ARTWORK ÄR LEGIT!