Monday, 9 March 2009

Crashing down around her.

God morgon.
Jag har just läst Mariia's blogg och villvillvill ut och resa. Det är så sant som hon skriver att man får så sjukliga mängder perspektiv på "lilla Sverige".
Tokyo verkar som en häftig stad men med isna ups and downs. Jag som vill se hela världen vill åka dit anyhow, precis som alla andra ställen jag ej varit på ännu.

Idag vaknade jag med världens ont i magen så jag sjukanmälde mig. Det är lite bättre nu men det känns fortfarande som något lur nere i maggropen. Sara har åkt till jobbet och Linda sover fortfarande, skönt skönt.

Det finns en sak jag har tänkt på nu på senaste...
Just nu känns det som jag kämpar konstant. Det är alltid ett vatten att vada igenom och ingen tid att stanna upp och vänta på båten. Jag måste bara vada, vada och vada.
Jag vet inte riktigt varför det känns så men jag har mina misstankar om att det har att göra med att jag bor här och var, inte vet hur mycket jag får jobba/kan spara/leva av, inte vet hur Amerika blir ännu osv. Det är dessutom jättejobbigt att jag inte är lika nära mina vänner distansmässigt som tidigare. Jag saknar dem så fucking mycket. Jag saknar att kunna cykla till Hanna och bara inte göra någonting eller titta på Fredrik och Filip halva natten. Jag saknar att vara på fest med folk man känner eller cruisa runt i Luleå och bara kunna staden. Men men, ingen ide att sakna där för det är faktiskt riktigt nice här i Stockholm. Det finns så mycket möjligheter som jag inte får låta falla i spillror.

I och med att så mycket får mig att vada i vattnet så får jag russinhud. Saker jag trodde att jag släppt och kommit igenom cisar sig på nytt och blir ett till vatten att vada igenom. Tur att gummistöclarna räcker mig till låren i alla fall, så jag slipper gå runt plaskblöt när jag tar mig till stranden igen.

Nog av babbel nu ska jag hoppa på Linda så hon vaknar.
<3

No comments: