Imorse vaknade jag och pojkarna kring femtiden för att åka till flygplatsen kort därefter. Vi stod i en evighetslång kö vid Bristol airport innan vi kunde få i oss lite frukost och borda planet till Dublin.
Charlie, pojkarnas pappa hämtade oss i sin volvo (go Sweden!) och efter att vi kort stannat till och handlat laktosfri mat till mig och Teddy var vi framme i Malahaid där de bor. Detta är nog ett av de finaste områdena i Dublin (just norr om) och deras hus är ENORMT! Jag har inte räknat rummen me jag är inte säker på att jag kan göra det på en hand...
Toy, Charlies fru, visade mig runt och berättade om rutiner osv. Jag "jobbar" ju här som sagt och hjälper till med mat, barn osv. Hon har lite svår engelska att förstå då hon är från Thailand, men det ska nog gå vägen.
Efter lunch åkte vi iväg till centrala Dublin för att gå på en rugbymatch mellan Irland och Frankrike. Jag drack min första Guinness och kände mig hemskt Irländsk där jag satt på läktaren och spanade efter rödhåriga gingers. Tyvärr förlorade Irland med två ynka poäng och jag förstod inte riktigt reglerna, men det var skoj!
När jag satt där tänkte jag också på hur lyckligt lottad jag är. Här är jag, i ett nytt land jag aldrig någonsin varit i, med gott sällskap och en helt ny stad framför mig. Det är så många människor som aldrig någonsin skulle få chansen att uppleva det jag får uppleva, och jag är så evigt tacksam för alla små saker jag gör här i livet som får mig att le. Livet är bra underbart dagar som denna.
Nu ska jag sova eftersom jag är så trött att jag tittar i kors!
No comments:
Post a Comment