Pages

Wednesday 18 May 2011

När ens nära blir dåliga.

Jag har två gånger på kort tid fått en knut i magen över hur långt borta från Sverige och min familj och släkt jag är.

Först var det farmor för någon månad sedan som blev inlagd på sjukhuset för sitt öga. Farmor har haft problem i några år med ögoninfektioner men fick svamp i ögat och var tvungen att läggas in. Till slut beslutades det att det inte gick att rädda ögat, utan de var tvungen att ta bort det.
Det är svårt att beskriva känslan jag fick när jag hörde det. Jag ville gråta, och önskade att jag bara kunde åka och ta hand om farmor. Det var en sådan känsla som sätter sig i bröstet, då jag insåg att ingen är odödlig. Det är så mycket som kan gå fel. Det är så mycket som kan hända och vi får vara så glada över varenda dag vi får vara friska.
Farmor har nu ett porslinsöga men ska få ett i akryl, för tydligen blir porslinsögat så hemskt kallt. Ibland trillar det ut ur hennes ögonhåla också, och ligger där på golvet och tittar på henne. Detta skrattade vi åt senast i telefonen, skratt som bekräftar att allt kommer bil bra till slut.

I förrgår hände nästa grej som gav mig en likadan klump i magen. Det var mor som ringde och berättad att hon skulle operera foten. Ett ledband var av och operation skulle ske dagen efter. Trots att det inte var någonting allvarligt så fick det mig åter igen att tåras. Jag visste att det skulle göra ont, att mor skulle behöva återhämta sig, och hoppa runt på kryckor. Hon ringde mig igår och sade att de inte blev operation, men hon är gipsad upp till knäet.
Jag vill vara där och hjälpa henne, ta hand om hemmet och katten. Laga mat och bara kunna göra mer än sitta här borta på andra sidan Atlanten och plötsligt inse hur mycket som kan hända.

Livet är fullt av möjligheter och risker. Det är kort så gör det mesta av det. Varenda beslut går åt båda hållen, konsekvenser som följd. Jag har valt att åka hit och uppleva en helt annan del av världen, men konsekvenserna är att jag också är på andra sidan jorden, hjälplös när mina nära och kära behöver hjälp.

Ta vara på varje sekund <3

1 comment:

Malin said...

Så himla jobbigt :( <3